Genom att välja fonder med olika sorters hållbarhetsmärkningar så kan du hjälpa till att rädda klimatet. Det är inget litet bidrag heller hävdar vissa, att placera pengar i en hållbar fond är hela 27 gånger bättre än alla andra åtgärder du som privatperson kan ta till. Eller är det inte riktigt så enkelt…? Statistik visar även att år med god förekomst av storkar sammanfaller relativt väl med ett ökat barnafödande. Jag lämnar till dig att utreda båda dessa påståenden vidare.
Grunden för Capfors råd till dig för dina placeringar baseras på vetenskapliga slutsatser som tydligt visar att största möjliga riskspridning och låga avgifter är vägen till bästa långsiktiga avkastning vid en risknivå som passar just dig. Vi lämnar heller inte vår grund i forskning och vetenskap när det kommer till frågan om hållbarhet. En fond som säger sig ta etiska, miljömässiga eller andra hänsyn kostar inte sällan 6-8 gånger mer än motsvarande indexfond. Kostar hållbarhetsåtagandet sådana enorma resurser eller är det helt enkelt så att fondförvaltaren hittat en ny efterfrågad modell av sin produkt där man ser att man kan ta mer betalt? Personligen tror jag på det senare, även om det säkert är så att det faktiskt finns en vilja att åstadkomma en positiv förändring.
”Placeringsmodellen byggs på långsiktig, vetenskaplig grund där risk vägs i förhållande till placeringstid och riskvilja samtidigt som avgifter hålls på en så låg nivå som möjligt.” Capfor, Ekonomisk Hälsocheck
Capfor har valt en skeptisk hållning till de flesta hållbarhetsmärkningar av placeringar. Vi avfärdar det inte – inget tyder på att hållbara fonder kan få motsatt effekt och vi rekommenderar en fond med hållbarhetsmärkning före en utan – givet att ovanstående grundläggande förutsättningar om risk och avgifter är uppfyllda. Vi rekommenderar gärna indexfonder där en grundnivå av hållbarhet är uppfylld då förvaltaren förbundit sig att inte placera i rena kolkraftsbolag och producenter av olja från oljesand. Att fonden väljer bort bolag anses dock vara den strategi som ger minst påverkan. Bästa strategin är att aktivt placera pengar i små handplockade innovativa bolag (ofta i akut behov av kapital) som försöker ta fram lösningar på problemen vi står inför. Som du säkert förstår handlar det om en helt annan risknivå än den som ska vara grunden i ett långsiktigt sparande. Vi hamnar långt från största möjliga riskspridning för att bara nämna ett problem.
“We all know what to do, but we don’t know how to get re-elected once we have done it.” (Jean-Claude Juncker)
Det är såklart flertalet väldigt stora politiska beslut som krävs för att nå en förändring i den takt som krävs. Men vad kan du som privatperson göra då? Ja du har hört det förut och du vet vad som krävs om du läst på lite: Minska konsumtionen av sällanköpsprodukter, kött och resor. Samla inte på barn, bilar och bostäder. Det är den korta versionen, enkelt men samtidigt väldigt svårt.
Det finns även andra områden än miljö inom hållbarhet. (Se länk nedan till statliga AP7:s redovisning, premiepensionsfonden som bedriver hållbarhetsarbete utan att det kostar dig extra). Även detta kan du påverka med din direkta konsumtion. Du behöver, eller kommer att tvingas till, en livsstilsförändring under din livstid. Jag har mycket att säga där men nog om det för stunden, nu ska det handla om sparande. Här är något att fundera på:
Genom att spara överskottet som du har från din inkomst istället för att konsumera det så har du till att börja med minskat din konsumtion. Du bygger upp ett kapital för kommande kriser eller investeringar och har möjlighet att få avkastning på pengarna fram till dess. Framförallt så skapar du även möjligheten att byta pengarna mot ledig tid längre fram. Genom att avstå konsumtion idag så kan du välja att minska din konsumtion ytterligare i framtiden.
Hängde du med? I framtiden väljer du att jobba mindre, ta ut från sparandet istället vid behov och får då mer tid att annat – kanske en livsstilsförändring. I första stycket i nationalekonomisk kurslitteratur (oavsett nivå) lär vi oss om Robinson Kruse som avstod från att äta alla sina insamlade kokosnötter direkt och istället planterade några. Då kunde han äta fler längre fram! Med ränta på ränta på kokosnötter kunde Kruse konsumera mer och mer i framtiden genom att avstå delar av sin konsumtion idag. Mer är alltid bättre i ekonomisk teori och Kruses lycka förutsätts öka i fullständig korrelation. Men, med min modell ovan så väljer Kruse, omgiven av planerade kokosnötspalmer, att äta lika många kokosnötter som tidigare, glatt vinka till passerande fartyg och lägga mer tid på att bada och umgås med Fredag istället. Nja, Kruse kanske inte hade den möjligheten på sin ö. Men du har.
Välkommen att höra av dig om du vill resonera vidare eller få hjälp att formulera och nå dina mål.
Januari 2022
Jonas Johansson, Capfor
jonas.johansson@capfor.se
https://www.smaspararguiden.se/blogg/nordea-forsoker-bota-klimatangesten-med-placebo/
https://www.hallbarhetsprofilen.se/fund.html?isin=SE0005188836
https://www.ap7.se/hallbarhet/ansvarsfulla-investeringar/
https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/