Debatt inlägg

Hur är det möjligt att ge ett verkligt opartisk, oberoende ekonomiskt råd till någon när rådet betalas i form av provision (fondkickback, eller något annat branschen hittat på) av ett företag som levererar en produkt till kunden?

Enligt vår uppfattning är en förutsättning för att ge opartiska, oberoende råd att man som kund betalar rådgivaren och att betalningen inte hänger samman med en finansiell produkt!

När betalning till en rådgivare sker genom en finansiell produkt kan betalningen inte avse något annat än förmedling (försäljning) av en ny produkt eller att kunden skall behålla den produkt man har (skötsel).

Ekonomisk rådgivning handlar i första skedet om att utröna en kunds nuvarande situation, hur kunden tagit sig dit hen är, vilka beslut hen fattat och varför, vilka förväntningar hen har på sin ekonomi och vad ekonomin skall stödja… Livsstil, upplevelser, pensionering, stödja sina barn, skapa trygghet med mera.

Att ge ett råd till en kund utifrån perspektivet att verkligen sätta sig in i kundens situation, att bidra med verklig nytta och värde innebär att man måste ha en större och bredare bild av vilka råd som kan stödja kunden i att uppnå det hen önskar sig än att välja produkter!

För att ge ett exempel har vi sett närmare på hur pensionsrådgivning kan gå till…

Ett typiskt samtal mellan en kund och en rådgivare inleds efter det att de fått kontakt kanske genom ett samtal där rådgivaren vill träffas för att gå igenom kundens pensionsplaceringar.

Mötet inleds med en social kvart… (skapa ett förtroendefullt trevligt klimat)

Efter den sociala kvarten, ställer rådgivaren frågor till kunden om kundens inkomst, familjesituation, försäkringar, tillgångar och skulder.

En presentation sker av nuvarande pensionslösningar, ofta tillsammans med en jämförelse mellan nuvarande inkomst och den inkomst de pensioner kunden kommer få en dag i framtiden. Man diskuterar de insättningar som sker i pensionslösningarna, och pratar om möjligheten att växla lönekronor till pensionskronor för att på så sätt stärka pensionen ytterligare.

Skatten på lönen kanske är hög, och det finns en möjlighet att få lägre skatt vid pensioneringen allra helst om man vill gå hem tidigare.

Man går igenom de fondval kunden har, och går igenom kundens riskvilja.

Den pensionsprodukt som valts diskuteras och jämförs med andra produkter, och deras egenskaper.

Med allt detta som grund väljs sedan antingen att kunden inleder en löneväxling eller inte.

Produktval för pensionssparandet sker (kanske byts till annat bolag) och man uppdaterar de fondval kunden gjort.

Frid och fröjd kan man tycka MEN…!!!

Vad syftar råden till att skapa?

Vilka faktorer har man att ta hänsyn till för att verkligen säkerställa att kunden uppnår de mål kunden har, oavsett om det handlar om när pensioneringen ska ske eller nivå på inkomster?

Hur påverkar produktvalens avgifter kundens situation och förutsättningar?

Påverkar rådgivarens ersättningar från produkterna resultatet för kunden?

Vilka utgifter kommer kunden ha som pensionär, och vilka inkomster kommer krävas för att möta dessa utgifter. Kan utgifterna mötas med andra besparingar (bankmedel, ISK, fonder och annat)?

Riskvilja är, enligt vår uppfattning, omöjlig att kartlägga utan att först ta reda på vilken risk man har råd att ta och vilken risk man behöver ta för att uppnå den avkastning som krävs…

Har man gått igenom vilken risk kunden faktiskt har råd eller inte råd att ta med sitt pensionssparande? D v s vilka inkomster kommer krävas för att uppnå den levnadsstandard som önskas? Kommer andra tillgångar användas för att uppnå den levnadsstil man önskar sig?

Har man funderat på vilken risk kunden behöver ta för att uppnå den pensionsnivå hen behöver? Med hänsyn tagen till nuvarande värden (pensioner och övrigt), tänkt levnadsstandard och allt nuvarande sparande… vilken risknivå skulle man då välja?

Är det värt att ta högre risk än vad man behöver? (Ska man spela med sitt framtida liv?)

Förstår kunden sambandet mellan risk och värdetillväxt?

Förstår kunden vilken risk man behöver ta, och har råd att ta?

Svaren på dessa frågor och många fler leder allt som oftast bort från de råd de allra flesta får av sin rådgivare, och jag har svårt att tro att detta sker av annat skäl än att värdekedjan i rådgivningen påverkas av hur rådet betalas!

Min övertygelse är att rådgivarna verkligen vill tillföra värde till sina kunder, men i bristen på andra ekonomiska incitament är det för svårt att agera på annat sätt.

Det är verkligen dags för allmänheten att få reda på hur verkligt värdeskapande rådgivning sker, att Finansinspektionen tar ett grepp om detta och undersöker vad ”Financial Planning” och ”Fiduciary” faktiskt betyder och instiftar nya tillståndspliktiga roller!

Du som rådgivare bär ett tungt ansvar för dina kunders framtid, och att då använda sig av branschens argument till att sälja deras budskap är i min värld en mycket farlig väg att välja!

Välj kundens sida fullt ut, gör jobbet ordentligt och beskriv detta för kunden… Hen kommer med glädje betala det pris detta kräver, för att hen ska (så långt som möjligt) säkerställa sin ekonomiska framtid!!!

Vem vill spela med sitt liv?
Man får bara en chans att leva, och livet är för viktigt för att chansa med pengar!!!

900 miljarder upp i rök…

Enligt Warren Buffet har 900 miljarder kronor slösats bort på grund av dåliga investeringsråd under det senaste decenniet….

Oetiska pensionsplaceringar… Nej tack!

Vill vi placera våra pengar oetiskt…?

Idag har vi kunnat läsa om AP fonderna äger aktier i vapenindustrin för mångmiljardbelopp…

Man kan fundera på om det ur en strikt kapitalistisk synpunkt finns pengar på tobak, sprit, sex, spel och annat… och en snabb koll visar att jämförelseindexet S&P500 slagit den kanske mest kända oetiska fonden (vicefund) under de senaste 10 åren, så NEJ inga pengar att tjäna, snarare allt att förlora!!!

Läs mera här:
http://www.dagensps.se/pengar/dina-pensionspengar-placeras-karnvapen/

 

Psst!!! Så här kan du göra dig själv eller ditt barn till miljonär!

Tänk dig hur det skulle vara att skapa en miljon kronor utan större ansträngning, pengar att använda för att skapa ”lite” krydda i livet eller som en riktigt bra startslant för ditt barns köp av bostad…

Det som krävs är lite förnuft, långsiktigt sikte, en klar strategi, struktur och så givetvis en gnutta tålamod!

Vill du veta en hemlis?
Hemligheten är ett sjustegsprogram för att skapa en miljon!

  • Starta ett sparande.
    Målsättningen för långsiktigt sparande är ofta satt till 10% av nettoinkomsten, men bry dig i första läget inte om detta utan konstatera bra att du skall starta ett långsiktigt sparande. En eller ett par hundralappar räcker till en början, öka sedan sparandet när du får lönepåslag och ha grundsynen att hälften av löneökningarna skall sparas åtminstone fram till den dagen då sparandet motsvarar 10% av lönen.
  • Förnuft
    Börja med att inse dina (och alla andras) begränsningar, det finns ingen kristallkula som ger svaret om det är rätt att köpa aktier nu eller senare. Det finns ingen kunskap om framtiden, om det ena företaget kommer generera bättre vinster än det andra på lång sikt. Använd dig i första hand av fonder med indexinriktning, t ex Länsförsäkringar Global Indexnära och Spiltan Investmentbolag, och undvik att rikta dig mot en särskild ”hipp” del av världen… Sprid riskerna (globalt) och krydda med Sverige.
  • Långsiktigt sikte
    Bry dig inte om vad som händer med fondernas utveckling när du väl startat sparandet, bry dig inte heller om vad förstå sig-på-arna skriver/säger (du vet ju ändå inte mer om framtiden än någon annan), strunta i kortsiktiga händelser som ”brexit”/Trump och annat som tycks påverka rådgivare/fonder/media och andra.
    Det enda som räknas är slutresultatet inte vad som hände igår eller om det ena eller andra kan påverka imorgon!
  • Klar strategi
    Håll fast i det du påbörjat, när börserna viker nedåt fortsätter du att spara och drar nytta av billigare aktier!
    Kontrollera INTE hur fonderna utvecklas en gång om dagen, en gång i veckan, eller en gång i månaden… Gör en avstämning med jämna mellanrum, men låt det bara vara en avstämning inte en grund för att ompröva dina val.
    Använd indexfonder för sparandet istället för aktivt förvaltade (dyra) fonder, kostnaderna kan man påverka men inte en aktiv förvaltares beslut (som till slut ändå sannolikt blir fel)
  • Struktur
    Använd dig av en leverantör som ger dig tillgång ett brett spektra av indexfonder, utan att det kostar dig något extra, till exempel Avanza eller Nordnet.
    Sätt upp en stående överföring till de fonder du valt, och låt allt skötas automatiskt.
    Gör en årlig avstämning av dina fonder, och ditt sparande.
    Om du fått löneökning öka sparandet och/eller öka sparandet lite varje år som skydd mot inflation, om du valt att till exempel låta hälften av sparandet ske i en globalfond och den andra hälften i t ex Spiltan Investmentbolag så kontrollera att värdet på fonderna är ungefär lika… Om värdet skiljer mer än 10% byter du en del av den fond som gått bättre till den fond som gått sämre, och gör bytet så att värdet efter bytet är ungefär lika i de båda fonderna.
  • Tålamod.
    Att bygga upp en miljonförmögenhet med hjälp av den pengamaskin du nu byggt kräver en del tålamod… inga kortsiktiga vinster, inga häftiga börstips, inga aktiviteter grundade på någon ”rådgivares” goda avsikter (försäljningsargument) utan snarare en inställning till detta om at det är som att se målarfärg torka!
  • Skörda frukterna från ränta-på-ränta-effekten, världens åttonde underverk!
    Slutligen kommer du uppleva hur pengarna sköter sig själv, och du kan börja skörda resultatet av ränta-på-ränta-effekt…
    Om du i genomsnitt sparar 1000 kr/månad, ökar sparandet med 3% per år (inflations säkrar ditt sparande) och får en genomsnittlig värdeökning på 8% ger detta att du efter 22 år sparat ihop en miljon… av miljonen är 600 000 kr pengar som skapats av ränta-på-ränta-effekten och 400 000 kronor är vad du satt in själv.

 

Femstjärning fond = bra… dålig fond???

Rykande färsk och högaktuell artikel om rating av fonder…

FCA (Brittiska motsvarigheten till FI) ifrågasätter handelsplattformars sätt att lyfta fram fonder med hög rating (som morningstars) framför indexfonder.
Man ifrågasätter ratingsystemet bland annat eftersom det inte ger något annat än gårdagens nyheter…
hög rating är inte detsamma som bäst/bra avkastning imorgon!
Hur hanterar våra Svenska bolag rating…kanske dags att ifrågasätta dem!

Innebär hög rating höga kostnader?

Svar: Ja ofta

Innebär hög rating att pengar går från fondbolaget till ratinginstitutet?

Svar:Ja i många fall (intressekonflikt?)

Innebär hög rating mervärde för kunden? Svar: Nej oftast inte

Läs mer här:

https://www.ft.com/content/df6f2e04-b248-11e6-9c37-5787335499a0?ftcamp=published_links%2Frss%2Ffund-management%2Ffeed%2F%2Fproduct

Brexit, Oro & Turbulens

Vi påverkas alla av de senaste dagarnas uppmärksamhet kring resultatet av britternas folkomröstning kring EU.

Media publicerar kommentarer som ”Lägsta pundnoteringen på 30 år”, ”Så här påverkas dina pensionsfonder” eller ”Fritt fall på börsen”!
Precis som vi alla vet skapas den ena rubriken efter den andra i syfte att dra till sig din uppmärksamhet, och trots att vi egentligen redan vet hur vi skall hantera detta finns det stor risk att vi påverkas till att fatta beslut som kan förstöra mer för oss än vad som är nödvändigt.

Hur påverkan i verkligheten kommer bli är till mycket stor del upp till oss själva…

Sparande och placeringar kommer med största sannolikhet påverkas negativt i stunden, men med en verkligt genomarbetad plan för sparandet har man redan förberett sig inföll händelser som denna… Sparande och placeringar skall alltid byggas upp utifrån en grundläggande tes… d v s utifrån när pengarna skall användas. Det gäller att identifiera vilka pengar man skall förbruka nu, om ett år, under de närmaste åren och vilka pengar som faktiskt skall arbetat på lång sikt i aktier och liknandes.
Med en kartläggning på ovanstående sätt inser man också att turbulensen faktiskt inte har något att göra med de pengar man placerat på sikt, eftersom behovet av pengar för kommande utgifter inte berörs av turbulensen… Pengar som skall användas under de närmaste åren skall aldrig placeras i Aktier eller liknande utan hör faktiskt hemma på bankkonto eller i madrassen, även om vi rekommenderar att bank används… 🙂 !

Att i stunden fatta beslut om att sälja aktierelaterade investeringar bara pågrund av den turbulens vi ser just nu kan kännas riktigt men i samma stund har man också bestämt sig för att ta förlusten det innebär… och när man sedan skall återinvestera pengarna blir en helt annan balett.
Det är vetenskapligt bevisat att TIMING är en omöjlighet, och ett spel utan vinnare!

Vi kan återigen se att den metodik vi valt att använda för sparande och placeringar fungerar alldeles fantastiskt, och vår tro är att vi kommer se tider då många kommer konstatera att BREXIT gav möjligheter att köpa billigt och att de som sålt sina investeringar ångrar detta.

Genomsnittligt medelvärde…?

egg

Genomsnittlig… vill man vara det?

Frågan är ställd och svaret är för många helt givet… det är väll självklart att man inte vill tillhöra genomsnittet… eller hur?

Låt oss fundera lite kring frågan en stund.

Genomsnitt skapas genom att man väger samman samtliga resultat och dividerar med antalet resultat. Några kommer sålunda tillhöra gruppen som ökar genomsnittet, några kommer vara snarlika genomsnittet och några kommer dra ned genomsnittet. Genomsnittligt resultat är med andra ord det sammanvägda resultatet av alla resultat som jämförs…

Om du nu skulle satsa på att tillhöra den del som drar upp genomsnittet tar du samtidigt risken att dra ned detsamma. Ett enkelt sätt att minska risken för att dra ned genomsnittet är att ta reda på vad som krävs för att skapa ett bättre resultat, liksom att lägga tid och kraft på det som krävs. Enkelt recept, möjligen lättare sagt än gjort i många fall men resultatet kommer skapas!

Hur funkar detta när det gäller att placera pengar?
Finns det något bra recept för hur man skall kunna klara att slå den genomsnittliga placeraren, och hur stor är risken att man kommer dra ned genomsnittet?
Om börjar med att begrunda de fakta som krävs för att ”slå” genomsnittet kan man konstatera att de fakta som ligger till grund för värderingen av en/flera aktier är känd för alla i stort sett i samma ögonblick… Kompetens om hur man informationen påverkar värderingen är lika, eller i stort sett lika.
Prissättning på aktier sker enligt ledande ekonomisk forskning (nobelprisvinnande 2013, Eugene Fama) på ett fungerande sätt, där det ingen kan ha ett försprång… Ingen har en bättre kristallkula än någon annan. Finns det då inget sätt att tillhöra gruppen investerare som väger upp den genomsnittliga värdetillväxten?
Jo, bevisligen lyckas en del bättre än andra från ett år till ett annat!
Hur hanterar dessa då besluten om vilka aktier man skall köpa, och vilka som skall säljas?
Svaret är lika enkelt som förvånande!!!
Man har tur, och turen håller tyvärr inte i sig över längre tidsperioder.
(Enligt Roine Vestman och Harry Flam vid Stockholms Universitet 2015)

 

Möjligheten att slå index (genomsnittet) på en specifik börs finns, men att lyckas med detta konsekvent över en lång tidsperiod är mycket svårt. Tur utgör den bästa förberedelsen för att lyckas med detta… Vinnaren i spelet på börsen blir genomsnittet sett till långsiktiga placeringar!

Slutsatser från vetenskaplig ekonomisk forskning
Majoriteten av aktiva förvaltare lyckas inte slå sitt jämförelseindex sett över längre tidsperioder, ju längre tidsperiod desto färre klarar det!
Historiska resultat utgör ingen bra grund för framtida vinster.

Chansen att hitta en förvaltare som lyckas slå index på lång sikt kan jämföras med chansen att vinna på lotto!

Ja tack jag tillhör gärna genomsnittet, och tar därmed bort höga avgifter liksom risken att tillhöra förlorarna för mitt långsiktiga sparande.
Jag sätter större tilltro till vetenskaplig forskning är enskilda förvaltares/bankers/fonders säljande och skräddarsydda bevis om deras förträfflighet.
Min avsikt är inte att spela med mina sparpengar, utan snarare att låta mina sparpengar förvaltas (arbeta) på en vetenskaplig grund där tid, risk, förutsägbarhet och strategi utgör grunden för hus pengarna skall skötas.

 

Transparens skapar värde!

blackbox_transparens
”Kunskapens kärna är att äga den och använda den.”

Konfucius

I en tid då det blir allt viktigare att ta till vara sina ekonomiska intressen blir man allt mer irriterad och fundersam kring varför finansbranschen tycks utnyttja sin ställning för att tjäna allt mer pengar genom att missbruka kundernas förtroende.

Ekonomisk rådgivning har förmodligen aldrig var mer viktig för oss än vad den är precis just nu, och samtidigt ställs vi inför oemotsägliga bevis och fakta som bygger på försäljning av den ena eller andra fonden eller finansprodukten.

När marknaderna är oroliga, och börsen vänder nedåt, möts vi av argument för produkter som enligt marknadsföringen är trygga och säkra… När tiderna ser ljusare ut på världens aktiemarknader handlar rådgivningen mer om vi verkligen skall stå utanför de möjligheter till hög avkastning som börsen innebär. Rådgivningen drar nytta av de senaste nyheterna och handlar allt som oftast om verkligt korta perspektiv, där rådgivningen bygger på rädsla och girighet, istället för verkligt värdeskapande strategier. Och när så vi fattat ett beslut som bygger på den rådgivning vi fått, skall vi plötsligt skriva under en rådgivningsdokumentation där vi tar fullt ansvar själva för resultatet av beslutet… Rådgivarens ansvar försvinner i samma ögonblick som vi skriver under?

Höga avgifter för aktivt förvaltade fonder, där någon skall välja hur våra pengar skall placeras motiveras med argument om att de har högra kunskaper än vad vi har och att de aktivt sköter våra pengar så de inte placeras felaktigt… Har våra rådgivare verkligen kristallkulor som visar vad framtiden bär med sig?
Bevis om förvaltarnas förträfflighet skapas med hjälp av skräddarsydd historisk statistik, vars syfte är att locka fram beslut som ligger i linje med rådgivarens intressen.

Det är dags att

  • skapa fullständig transparens kring rådgivning
  • få uttömmande förståelig information om de tjänster vi erbjuds, hur tjänsterna stödjer oss i att uppnå våra mål liksom alternativ till råden
  • fullständig och begriplig information om vad rådgivaren/företaget tjänar på mitt beslut
    namnge de personer vi möter på ett korrekt sätt, d v s om rådgivaren egentligen är en säljare skall personen också kallas säljare
  • skapa inblick i de omständigheter kring vår ekonomi som kan påverkas och stödja oss på vägen mot den trygghet vi eftersträvar

    Tyvärr sitter våra rådgivare på ett kunskapsövertag de inte är sena på att utnyttja!
    Det är dags att flytta på maktbalansen, och låta kunderna få ta del av de fakta som verkligen betyder något… Transparens inte svarta lådor!!!